Haliburton Hello darlings! Har ni haft det bra dessa dagar som jag har varit spårlöst försvunnen? Jag tror det har varit bra för mig, då jag behövde åka hem igen. Inte för jag inte ville ha jobbet utan att jag har så mycket att lösa med mig själv. Mina problem kommer före allt annat, speciellt de matrelaterade problemen och det psykiska välmåendet.
Jag vet att folk ser mig som den personen som är på topp, alltid är glad och har ett strålande självförtroende. Då och då kommer väl saker ifatt en och det är de problemen man måste lösa för att kunna gå vidare med sitt liv utan att må så mycket värre.
Så det är mitt mål just nu, uppsatt på min imaginary anslagstavla i huvudet. Därav mitt fina besök på vårdcentralen i 2½ timma. Det var väl spenderade pengar, och jag ska snart dit igen, men det är en annan gång. En annan tid. En annan vecka. Så nu ska vi släppa detta för ett tag, även om det faktiskt måste vara okej att man skriver att man inte mår bra. Hej. Jag mår inte bra. Så nu har ni i alla fall läst det. Haha!
Mina dagar nu har varit väldigt händelselösa då jag endast satt på ett tåg fram tills dess jag var hemma vid klockan 19 igår kväll. Min söta mor mötte upp mig och vi gick hem till henne över någon kopp te och massor av pratande dör att sedan hamna hemma hos min fader. Alldeles utmattad efter dagen och slocknade som en stock. Idag annars blev det några timmar ute i solen med min underbara brud som satt och höll mig sällskap under den väntan som var på vårdcentralen. All väntan är värd för att prata en hel del om mitt enkla lilla mående. Att lösa sina problem oavsett storlek är alltid en väg till ett bättre välmående.
Nu ska jag i alla fall ta mig en flaska vatten, koppla av och sätta på lite mysig musik. Mumma för hjärtat. Mumma för själen. Mumma för livet. Ha en riktigt bra kväll mina vänner, så kanske jag dyker upp snart igen. Man vet aldrig med mig. Man vet aldrig vad som sker. Pussar i massor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar